Dricksvatten, brunnsvatten och vanliga problem
Dricksvattnet i Jämtlands län håller i regel mycket hög kvalitet, särskilt i de kommunala näten. Vattnet kommer främst från naturliga grundvattentäkter och är ofta mjukt, klart och välsmakande.
För hushåll med egen brunn varierar däremot kvaliteten mer, beroende på berggrund, markförhållanden och brunnens konstruktion. I vissa områden har man upptäckt förhöjda halter av metaller som gör vattnet otjänligt.
Dricksvattenkvalitet i Jämtland - kommunalt vatten
Det mesta av länets kommunala vatten kommer från yt- eller grundvatten i skyddade fjällmiljöer, till exempel i Östersund, Åre och Krokom. Vattenverken använder moderna reningssteg som sandfiltrering, UV-ljus och i vissa fall lätt klorering.
Vattnet är naturligt mjukt till medelhårt, vilket innebär låga halter av kalcium och magnesium. Det minskar risken för kalkavlagringar och gör vattnet behagligt för både hud och hår.
Tester visar generellt mycket låga nivåer av PFAS, tungmetaller, bakterier och nitrater.
Egen brunn i Jämtlands län
Cirka 20 procent av länets invånare är beroende av vatten från egen brunn, och där kan vattenkvaliteten variera betydligt mer. De vanligaste problemen är höga järn- och manganhalter, lågt pH-värde, samt i vissa områden radon och fluorid från berggrunden.
I områden med kalkrik berggrund kan vattnet istället vara hårt, medan grävda brunnar ofta påverkas av ytvatten och bakterier. I de fjällnära regionerna förekommer ibland även förhöjda metallhalter, särskilt bly och nickel, vilket sannolikt beror på naturlig geologi.
Uppmärksammat fall i enskild brunn
Ett uppmärksammat exempel är Bydalen i Åre kommun, där en bergbrunn hade förhöjda halter av bly, nickel och kadmium. Blyhalten låg på mer än tio gånger gränsvärdet, vilket gjorde vattnet otjänligt. Kommunen förbjöd då användning av vattnet och tillhandahöll rent vatten via tankbilar.
Metallerna tros härstamma från bergarter med naturligt höga metallhalter, inte från industriella utsläpp. Det visar hur viktigt det är med regelbunden provtagning även i områden som upplevs som "orörda".
Vattenanalyser i länet – resultat enligt SGU
Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) har totalt 52 enskilda brunnar i Jämtlands län analyserats mellan 2007 och 2019. Även om underlaget är litet visar det en tydlig bild:
-
23 % av brunnarna hade bakteriepåverkan, varav 19 % tjänliga med anmärkning och 4 % otjänliga.
-
5 % av brunnarna klassades som otjänliga på grund av kemisk påverkan.
-
63 % bedömdes som tjänliga med anmärkning, ofta på grund av lågt pH eller höga halter av järn och mangan.
SGU betonar att det finns osäkerhet i resultaten eftersom många brunnar sällan provtas, och det kan finnas problem med ämnen som inte analyserats, till exempel arsenik, som tidigare påvisats i vissa områden.
Sammanfattning – vattenkvalitet i Jämtland
Det kommunala dricksvattnet i Jämtland håller mycket hög standard och är tryggt att dricka direkt ur kranen. Vattnet är mjukt, välsmakande och fritt från skadliga bakterier och kemikalier.
För enskilda brunnar är variationen större. Höga metallhalter, lågt pH och bakteriepåverkan förekommer, särskilt i bergborrade eller grävda brunnar utan tillräckligt skydd. Genom regelbundna analyser och rätt vattenfilter kan även brunnsägare säkerställa rent och hälsosamt vatten.
