I Norrbottens glesbygd finns många enskilda brunnar, ofta långt från större samhällen. Vattenproblemen här beror sällan på mänsklig påverkan utan främst på naturliga orsaker, som kopplas till berggrund och markens sammansättning.
Vanliga problem i brunnsvattnet
I stora delar av Norrbotten innehåller marken mycket humus och järn, vilket gör vattnet brunt och grumligt. Det är vanligt i grävda brunnar i skogs- och myrmark, där vattnet ofta får färg, smak eller lukt.
Bergborrade brunnar har istället ofta höga halter av fluorid, som kommer från naturliga fluoridföreningar i berggrunden. Fluorid över 1,5 mg/L kan på sikt orsaka tandfluoros (missfärgning på tänderna) hos barn.
I vissa områden har man även hittat uran och radon i vattnet, också naturliga ämnen som förekommer i uranrika mineral i urberget.
För grävda brunnar är det oftare bakterier som är problemet. Ytligt grundvatten kan lätt påverkas av närliggande avlopp, gödsel eller djurhållning.
Vattenkvalitet Norrbotten - Statistik och utveckling
Under perioden 2016–2019 bedömdes cirka 9 % av brunnarna som otjänliga – en förbättring jämfört med 14 % under 2012–2015. Samtidigt ökade andelen tjänliga med anmärkning från 61 % till 70 %. Det tyder på att vissa allvarliga problem har åtgärdats, men att många brunnar fortfarande har mindre avvikelser.
Även om underlaget är begränsat visar trenden att de flesta vattenproblem i Norrbotten har naturliga orsaker, och att kvaliteten varierar kraftigt mellan olika platser.
Tips till brunnsägare
Boende med egen brunn i Norrbotten bör vara extra uppmärksamma på:
- Smak, färg och lukt – tecken på humus, järn eller svavel.
- Fluorid och radon, särskilt i bergborrade brunnar.
- Bakterier, om brunnen är grävd och är grund.
Om du är osäker rekommenderar i alltid att göra en vattenanalys.
PFAS i vattnet - Norrbotten
Lulnäset 2015
PFAS har också upptäckts på flera platser i länet. Ett av de mest uppmärksammade fallen inträffade i Lulnäset utanför Luleå 2015, där boende fick veta att deras brunnsvatten innehöll PFAS långt över gränsvärdena. Föroreningen kom från brandskum som använts vid övningar på F21-flygflottiljen.
Boende fick tillfälligt rent vatten via tankbilar, och området kopplades senare till kommunalt vatten. Blodprover visade förhöjda PFAS-nivåer hos de boende, men utan påvisbar hälsofara enligt myndigheterna.
Arvidsjaur 2018
Ett liknande fall inträffade 2018 vid Arvidsjaurs flygplats, där PFAS-halterna i brunnsvattnet var extremt höga (upp till 2 700 ng/L). Även här handlade det om gamla brandövningar. Efter utredning visade det sig att den kommunala dricksvattenförsörjningen inte påverkats, men flygplatsens egen brunn kräver fortsatt sanering.
Dessa incidenter visar att även glesbygdsområden kan påverkas av PFAS, speciellt de som är nära militära flygplatser och övningsområden. Kommunerna och Försvarsmakten arbetar nu med filteranläggningar, marksanering och ersättning av förorenade brunnar.
Läs mer om PFAS i dricksvatten >
Kommunalt dricksvatten i Norrbottens län
Det kommunala dricksvattnet i Norrbotten håller i regel god kvalitet. De flesta större orter, som Luleå och Piteå, tar sitt vatten från älvar och sjöar med rent råvatten. Vattnet renas genom sandfilter, kemisk fällning och UV-desinfektion, och halterna av föroreningar ligger under gränsvärden.
Inga större vattenburna sjukdomsutbrott har rapporterats i länet. De största utmaningarna framöver handlar om att följa upp nya föroreningar som PFAS och läkemedelsrester, samt att stödja brunnsägare i att analysera och rena sitt vatten.
Källor: Sverigesmiljömål.se, SVT, Cirkulation.se, Försvarsmakten, Region Norrbotten