Hur ser vattenkvaliteten ut i ditt län? Med hjälp av vattenprover från Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar vi hur vanligt det är med järn, mangan, arsenik och andra vattenproblem i svenska brunnar.

Välj ditt län och se vilka ämnen som oftast överskrider Livsmedelsverkets riktvärden i de undersökta brunnarna – och vad som kan vara viktigt att testa i ditt eget vatten.

Enskilda brunnar · SGU:s grundvattenkemi 1963–2026
8 av 10brunnar får anmärkning när även bakterier testas
46 %har för mycket bakterier
36 %har hårt vatten
20 %har för mycket järn

Källor: SGU (1 824 brunnar) och Socialstyrelsen. Anmärkning = över Livsmedelsverkets gränsvärde. Hårt vatten = över 10 °dH.

1
eller klicka på kartan
2Välj vad du vill veta
Klicka på ett län för att välja det.

Så läser du siffrorna

Det gäller länet, inte din brunn

Två brunnar i samma by kan ha helt olika vatten. Berggrund, djup och brunnens skick avgör. Bara ett eget prov visar vad som finns i just ditt vatten.

Den skuggade delen är osäkerheten

Det grå fältet runt stapeln är ett 95-procentigt konfidensintervall. Ett län med många brunnar får ett smalt fält, ett län med få brunnar ett brett.

En brunn räknas en gång

Många brunnar har provtagits flera gånger. Varje brunn räknas en gång, med sitt senaste prov, så att ofta provtagna brunnar inte väger tyngre.

Randigt betyder för få brunnar

Ett län får en siffra först när minst 30 brunnar har provtagits för ämnet. Dalarna och Västmanland har för få för alla ämnen.

Hårdhet har inget riktvärde

Hårdheten räknas fram ur kalcium och magnesium och anges i tyska grader (°dH). Under 5 °dH är vattnet mjukt, 5–10 medelhårt och över 10 hårt. Hårt vatten är inte farligt men ger kalkavlagringar.

Hälsa eller smak och teknik

Fluorid, arsenik och uran kan påverka hälsan, och nitrat gör det vid höga halter. Järn, mangan, klorid, sulfat och pH ger främst missfärgning, bismak eller slitage på rör.

Källa: SGU, Grundvattenkvalitet – analysresultat provplatser dataversion 8 oktober 2026. Riktvärden: Livsmedelsverket, februari 2026, gränsen för "tjänligt med anmärkning" eller den lägsta gränsen där det saknas. Hårdheten är beräknad ur kalcium och magnesium (Ca/7,14 + Mg/4,34). Med räknas bergborrade och grävda brunnar, spets- och filterbrunnar samt brunnar av okänd typ. Källor, observationsrör och vattenverk är bortsorterade. Värden under laboratoriets rapporteringsgräns räknas som under riktvärdet när gränsen ligger under riktvärdet. SGU provtar inte ett slumpvis urval av brunnar, så siffrorna beskriver de brunnar som har provtagits. Bakterier: Socialstyrelsen och SGU, nationell undersökning av enskilda brunnar (2007), andel prov. 

Mer om vattenkvalitet

    Så kan du förbättra vattenkvaliteten

    FAQ

    Vanliga frågor om vattenkvalitet Sverige

    Är svenskt dricksvatten alltid säkert?

    Sverige har ett av världens mest kontrollerade dricksvatten, men det betyder inte att vattnet alltid är helt fritt från föroreningar.

    Kommunalt vatten testas regelbundet och håller generellt mycket hög kvalitet men ämnen som PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester har hittats även där.

    För den som har egen brunn är risken större, eftersom vattnet inte kontrolleras av kommunen. Där ansvarar du själv för att testa vattnet regelbundet.

    Vilka län har sämst vattenkvalitet?

    Enligt SGU:s sammanställningar är föroreningar vanligast i södra och mellersta Sverige, där marken påverkas mer av jordbruk, avlopp och gamla industrier.

    Blekinge är särskilt känt för sina höga PFAS-halter, medan Västmanland, Uppsala och delar av Skåne också har områden med förhöjda nivåer av PFAS, nitrat eller bakterier.

    I norra Sverige är vattnet ofta renare, men där förekommer naturliga ämnen som radon, järn och mangan i höga halter.

    Hur ofta ska man testa sitt vatten?

    Om du har egen brunn rekommenderar Livsmedelsverket att du testar vattnet minst vart tredje år, och alltid om du märker något avvikande – som missfärgning, dålig lukt, smak eller om brunnen påverkas av översvämning eller torka.

    För kommunalt vatten behöver du inte testa själv, men du kan alltid begära kommunens senaste analysrapporter för din adress.

    Läs mer om vad vattenanalys är >

    Se alla vattenprover >

    Hur kan jag förbättra vattenkvaliteten hemma?

    Det enklaste sättet är att börja med en vattenanalys. Då vet du exakt vilka ämnen som finns i ditt vatten och kan välja rätt filterlösning.

    • Har du bakterier? → Installera UV-filter.
    • Höga metallhalter? → Använd järn- eller manganfilter.
    • PFAS eller kemikalier? → Kolfilter eller omvänd osmos är effektivast.

      Även kommunalt vatten kan förbättras med kranfilter eller kolfilter som tar bort klor, mikroplaster och dålig smak.

    Vad är PFAS och hur påverkar det hälsan?

    PFAS är en grupp konstgjorda, högfluorerade ämnen som används i bland annat brandskum, textilier, matförpackningar och kosmetika. De bryts inte ner i naturen och kan ansamlas i kroppen över tid.

    Forskning visar att PFAS kan påverka immunförsvaret, fertiliteten och kolesterolnivåer, samt öka risken för vissa typer av cancer. Därför har EU infört mycket strikta gränsvärden för PFAS i dricksvatten sedan 2023.

    Läs också: Forskaren om PFAS >

    PFAS i dricksvattnet >

    Sveriges vattenkvalitet

    Sverige har gott om sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin som ger oss tillgång till rent vatten året runt. Men bakom den trygga ytan finns stora skillnader i vattenkvalitet beroende på var i landet du bor, samt om du får ditt vatten från kommunen eller från en egen brunn.

    Påverkan på vattenkvaliteten

    I vissa områden orsakar naturen själv förhöjda halter av järn, mangan, fluorid eller radon. I andra fall är det mänsklig påverkan som jordbruk, avlopp, vägar eller äldre industrier som leder till kemiska föroreningar. De senaste åren har även PFAS blivit ett växande problem i flera svenska kommuner, särskilt kring brandövningsplatser och flygplatser.

    Hur ser Sveriges vattenkvalitet ut?

    Nationella sammanställningar från SGU visar att en stor del av landets enskilda brunnar har någon form av anmärkning.

    Endast omkring 18% av provtagna brunnar klassas som helt tjänliga, medan mer än 80% visar avvikelser, oftast kopplade till pH-värde, bakterier eller kemiska ämnen.

    Av dessa 80% visade 16% "otjänligt" dricksvatten, och resterande "tjänligt med anmärkning"

    Kommunalt vatten är generellt sett säkert, men även där kan man hitta spår av mikroplaster, läkemedelsrester eller PFAS i låga nivåer. Skillnaderna är stora mellan olika län och till och med mellan olika stadsdelar.

    Därför är vattenanalyser viktiga

    Ett klart och luktfritt vatten kan fortfarande innehålla ämnen som inte syns. I många fall, speciellt för dig som har egen brunn, behöver du ett vattenfilter. Ett vattenfilter kan förbättra smaken, skydda hälsan och förlänga livslängden på rör och apparater.

    Genom att analysera sitt vatten regelbundet får du veta vilka ämnen som finns i ditt vatten, och vad som eventuellt behöver filtreras bort.

    Läs mer om vattenkvaliteten i ditt län

    Det är alltid klokt att känna till hur vattenkvaliteten är där du bor, oavsett vattenkälla. Klicka på kartan ovan eller välj ditt län för att se vanliga föroreningar, vattenanalyser och rekommenderade lösningar.