Dricksvatten och vattenproblem
I Västerbotten finns det både kust, fjällområde och inland. Variationen påverkar dricksvattnets kvalitet. Generellt sätt har Västerbotten god tillgång på både grund- och ytvatten, men kvaliteten skiljer sig kraftigt mellan olika områden. I kustzonerna finns risk för surt vatten och korrosion, medan inlandet ofta präglas av naturligt höga metallhalter i grundvattnet.

Brunnsvatten i Västerbotten
Provtagningar mellan 2007 och 2019 visar att endast omkring 19 % av de testade brunnarna i Västerbotten hade helt tjänligt vatten utan anmärkning. Det betyder att över 80 % av brunnarna visade någon form av avvikelse, och hela 16 % bedömdes som otjänliga för dricksvatten.
De flesta problemen är kemiska och vanliga ämnen som överskrider riktvärden är:
- Arsenik och nickel – förekommer naturligt i berggrunden, särskilt i områden kring Skelleftefältet där sulfidmineral finns.
- Radon och fluorid – härrör från uranrika bergarter och förekommer i flera delar av inlandet.
- Järn och mangan – ger missfärgat vatten, metallisk smak och kan bilda beläggningar i ledningar.
Mikrobiologiska problem, som bakterier och koliforma organismer, är mindre vanliga i länet än Södra Sverige. Det beror troligen på att många brunnar är djupa bergbrunnar som skyddas väl mot ytligt vatten och föroreningar. Ungefär en fjärdedel av brunnarna hade anmärkning på mikrobiologi, och några få procent var otjänliga av bakterieskäl.
Surt vatten i kustlandet
I kustlandet runt Umeå, Nordmaling och Skellefteå finns områden med så kallade sulfidjordar – jordar som tidigare legat under havsytan. När dessa exponeras för luft bildas svavelsyra, vilket gör grundvattnet surt (lågt pH).
Surt vatten kan fräta på rör och ledningar, laka ur metaller som koppar och bly, ge smakförändringar och ökad färg.
I vissa kustnära områden har man uppmätt pH-värden under 6,0, vilket kräver pH-höjande behandling med kalkfilter. Lågt pH i kombination med järn och mangan gör att vattnet kan få brunaktig färg och bli grumligt.
Så förbättrar du ditt brunnsvatten
För dig med egen brunn i Västerbotten rekommenderas det från Livsmedelsverket att du testar vattnet vart tredje år, särskilt för metaller, radon och pH. Vid behov kan du installera:
- Radonavskiljare – om radonhalten överstiger 1 000 Bq/L
- Arsenik- eller uranfilter
- Järn och manganfilter – för missfärgat vatten och metallsmak
- Kalkfilter / Avhärdare eller avsyrningsfilter – för att höja pH och minska korrosivitet
Se alla vattenfilter för egen brunn här >
Kommunal vattenkvalitet Västerbotten
De kommunala vattenverken i Västerbotten levererar generellt hög kvalitet på dricksvattnet, men länet har även erfarenheter av stora utmaningar.
År 2011 drabbades Skellefteå av ett omfattande utbrott av parasiten Cryptosporidium i det kommunala dricksvattnet. Över 20 000 personer insjuknade i magsjuka, och invånarna tvingades koka allt vatten i över ett halvår. Händelsen blev en milstolpe i svensk vattenhistoria och ledde till stora investeringar i UV-desinfektion, ozonering och förbättrade barriärer.
Sedan dess har Skellefteå byggt ett modernt vattenverk med avancerad rening, och erfarenheterna har bidragit till högre beredskap i hela landet.
PFAS och mikroplaster i Västerbottens dricksvatten
Undersökningar i Umeå kommun visar hittills inga överskridanden av PFAS i kommunalt vatten. Möjliga källor, som flygplatsområden, övervakas löpande och även halterna av mikroplaster i Västerbotten ligger i dagsläget lågt. Preliminära studier visar nivåer under 1 partikel per liter, vilket motsvarar övriga delar av landet.
Klimatpåverkan och framtida utmaningar
Enligt Länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan påverkar klimatförändringarna redan vattenbalansen i länet. Torrare somrar och mildare vintrar kan minska grundvattenbildningen, särskilt i kustzonen och fjällnära områden.
Dessutom nämns tre långsiktiga riskfaktorer:
- Ökat vattenbehov i tätorter, fritidshus och turismområden.
- Gamla ledningsnät i vissa kommuner – risk för läckage och föroreningar.
- Bristande skydd av viktiga grundvattenmagasin, där bebyggelse eller vägar kan påverka vattnets kvalitet.
Planen framhåller vikten av att identifiera, skydda och prioritera de viktigaste vattenresurserna inför framtiden.
Kommunalt vatten i länet är i dag kontrollerat och säkert, men händelser som Skellefteå 2011 påminner om vikten av kontinuerlig övervakning.
Källor:
Länsstyrelsen Västerbotten (2024), Sverigesmiljömål.se, SGU, Folkhälsomyndigheten, Umeå kommun, Skellefteå kommun, Sweden Water Research.