Sanering av PFAS har blivit en av de största utmaningarna för svenska kommuner och vattenbolag. PFAS är en grupp svårnedbrytbara kemikalier som bland annat använts i brandskum, textilier och livsmedelsförpackningar. Även om många av ämnena är förbjudna idag finns de kvar i mark och vatten, och flera dricksvattentäkter i Sverige har förorenats.
Varför behöver PFAS saneras?
PFAS bryts inte ner naturligt och sprids lätt i vattenmiljöer. När ämnena väl nått grundvatten eller ytvattentäkter är de mycket svåra att få bort. Därför krävs särskilda reningstekniker för att säkerställa att dricksvattnet uppfyller både svenska och kommande EU-krav.
Vanliga metoder
Svenska kommuner använder flera tekniker för att rena bort PFAS ur dricksvatten och det är även metoder som kan användas själv i hemmet med hjälp av olika typer av vattenrenare.
- Aktivt kol – etablerad metod som kan fånga många PFAS-ämnen. Kräver regelbundet byte av filtermassan.
- Jonbytarmaterial – effektiv även mot kortkedjiga PFAS som ofta passerar kolfilter. Kräver säker hantering av det förbrukade materialet.
- Omvänd osmos – tar bort nästan alla PFAS, men i stora kommuner ses det som energikrävande.
- Skumfraktionering – en ny teknik där PFAS binds i skum. Lovande men ännu i teststadiet i Sverige.
Läs också: PFAS i dricksvatten
Exempel på sanering i svenska kommuner
- Ronneby i Blekinge fick bygga en helt ny vattenförsörjning efter att höga PFAS-halter från en militär brandövningsplats upptäcktes.
- Uppsala har installerat stora kolfilter i nya vattenverk för att klara gränsvärdena.
- Flera andra kommuner, bland annat Stockholm, Göteborg och Örebro, har gjort investeringar i filterlösningar för att möta framtida krav.
Läs mer om vattenkvalitet i svenska städer här >
Kostnader för sanering av PFAS
Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten kan den totala kostnaden för PFAS-sanering i Sverige uppgå till flera miljarder kronor. I dagsläget är det VA-bolagen och därmed kunderna, som får bära kostnaderna. Samtidigt diskuteras ett utökat producentansvar, där tillverkare och användare av PFAS ska stå för en större del av notan.
Framtida regler och lösningar
-
EU:s nya dricksvattendirektiv innebär skärpta gränsvärden för PFAS från januari 2026 (0,10 µg/l för summan av 20 PFAS och 0,50 µg/l för total PFAS).
-
EU-förbud mot PFAS i nya produkter diskuteras, vilket kan minska framtida utsläpp och behovet av sanering.