Hur kan vi hjälpa dig?

Sanering av PFAS i dricksvatten i Sverige

PFAS är en grupp på över 10 000 industriellt framställda kemikalier. PFAS har använts i en mängd produkter – från brandskum till matförpackningar – men har också orsakat allvarlig förorening av dricksvattnet på flera håll i Sverige.

Ett växande problem i svenska kommuner

PFAS sprids lätt i vatten och har hittats i varierande halter i både grundvatten och ytvatten. Vissa ämnen i PFAS-familjen är giftiga och kan bland annat öka risken för cancer, påverka fertilitet och försvaga immunförsvaret.

Flera svenska kommuner har redan behövt stänga vattentäkter eller installera kostsam extra rening. Exempelvis:

  • Ronneby: Ett brandövningsfält på en militärbas ledde till höga halter PFAS i dricksvattnet. Kommunen stängde vattenverket akut 2013 och införde kolfilter, vilket gav vatten helt fritt från mätbara PFAS.
  • Uppsala: Vattentäkter förorenades från brandövningsplatser. Kommunen installerade aktivt kol vid nya vattenverket Bäcklösa. Reningen fungerar, men vattenproduktionskostnaden har fördubblats.

Vad kostar det att rena bort PFAS?

Svenskt Vatten uppskattar att investeringarna för att klara nya PFAS-gränsvärden kan landa på cirka 6 miljarder kronor, plus 1 miljard om året i drift. Dessa kostnader riskerar att vältras över på VA-kunderna om inte stat eller förorenare täcker dem.

Nya stränga gränsvärden från 2026

Från 1 januari 2026 får summan av fyra vanliga PFAS-ämnen inte överstiga 4 nanogram per liter. Tidigare riktvärde var 90 ng/L för fler ämnen. Detta driver på behovet av nya reningslösningar.

Tekniker för att rena PFAS ur dricksvattnet

Teknik Fördelar Nackdelar / Utmaningar
Aktivt kol Väletablerad metod. Fungerar bra mot långkedjiga PFAS. Behöver bytas ofta. Kortkedjiga PFAS slinker lättare igenom.
Jonbytare Effektiv även för kortkedjiga PFAS. Käver destruktion av filtermassa. Ej regenererbar i Sverige.
Omvänd osmos Tar bort i princip alla PFAS. Dyr, energikrävande, producerar koncentrat.
Skumfraktionering Lovande ny teknik. Anrikar PFAS i skum som kan tas bort. Används ännu inte i full skala. Kräver vidare destruktion.

Vem ska betala?

Just nu är det ofta kommunerna – och därmed invånarna – som betalar för reningen. Men principen "förorenaren betalar" blir allt mer aktuell.

  • Staten har infört statsbidrag som kan täcka upp till 50 % av filterkostnader.
  • Förslag finns om att PFAS-tillverkare och användare ska stå för saneringen.

Sanera eller förebygga?

Teknik finns för att rena vatten – men det är dyrt och resurskrävande. De flesta metoder förflyttar PFAS snarare än förstör dem. Därför är det avgörande att förhindra nya utsläpp vid källan.

EU diskuterar just nu ett totalförbud mot över 10 000 PFAS-ämnen. Skulle det gå igenom vore det ett historiskt steg mot ett PFAS-fritt samhälle.

Sammanfattning

PFAS i dricksvatten är ett komplext och kostsamt problem. Men med rätt tekniker och politisk vilja är det möjligt att både rena och förebygga. Sverige har kommit långt – men för att verkligen skydda hälsa och miljö krävs krafttag både uppströms och nedströms.

Industrins roll i PFAS-utsläpp i Sverige
PFAS-reglering i världen – Så hanterar olika länder PFAS