PFAS i vardagen

De flesta av oss tänker inte på det – men varje dag kommer vi i kontakt med kemikalier som kan påverka både vår hälsa och miljön. En särskilt omdiskuterad grupp är PFAS – som finns i allt från stekpannor och smink till kläder och matförpackningar.

PFAS är extremt svårnedbrytbara och kan därför stanna kvar i naturen och kroppen under mycket lång tid. De har använts i tusentals produkter för att avvisa fett, smuts och vatten – praktiskt, men också problematiskt.

Hur ser egentligen vår vardag ut när det gäller dessa ämnen? Var gömmer sig PFAS – och vad kan du göra för att undvika dem?

Var finns PFAS – och varför?

I hemmet kan PFAS dyka upp på många oväntade platser.

I köket

I köket är non-stick-beläggningar på stekpannor, ofta tillverkade av teflon (PTFE), en vanlig källa. Även bakplåtspapper och formar kan ha fettavvisande behandlingar baserade på PFAS.

I gaderoben

I garderoben återfinns de i regnkläder, friluftsjackor och impregnerade skor, där de används för att göra textilier vatten- och smutsresistenta.

Badrummet

På badrumshyllan förekommer PFAS i vissa kosmetiska produkter. Vattenfast mascara, foundation, puder och läppstift kan innehålla dessa ämnen för att förbättra hållbarhet och finish. I vissa fall har även raklödder, tandtråd och hudkrämer visat sig innehålla PFAS, inte sällan för att skapa en vattenavstötande hinna.

Förpackningar

Förpackningar som kommer i kontakt med mat är en annan stor källa. Papper och kartong som används till snabbmat, mikropopcorn och pizzakartonger kan vara behandlade med PFAS för att stå emot fett och vätska. Dessa ämnen kan därmed överföras till maten – ett tydligt exempel på hur kemikalierna kan ta sig in i kroppen.

Hushållsprodukter

Sist men inte minst kan PFAS finnas i vissa rengörings- och hushållsprodukter. Golvpolish, impregneringssprayer och till och med cykelolja har i vissa fall innehållit fluorerade ämnen för att ge glans, skydd eller smörjförmåga.

Hur kan man identifiera PFAS i produkter?

Tyvärr är det ofta svårt för konsumenter att avgöra om en produkt innehåller PFAS. De flesta tillverkare anger det inte tydligt på förpackningen. Däremot kan ingredienslistor ge ledtrådar – ord som “PTFE”, “perfluoro-” eller “polyfluoro-” tyder på att ämnen ur PFAS-familjen använts. Även svenska ord som "polytef" eller "teflonbaserad" är värda att hålla utkik efter.

Ett praktiskt tips är att fundera över produktens egenskaper. Om något utlovas vara extra vatten-, fett- eller smutsavvisande kan det mycket väl ha behandlats med PFAS. I sådana fall är det klokt att fråga säljare eller tillverkare, och det går också att kräva information om huruvida produkten innehåller ämnen på EU:s kandidatförteckning – där vissa PFAS redan är listade som särskilt farliga.

Kan man undvika PFAS?

Det finns idag goda möjligheter att minska sin exponering. Ett av de mest effektiva sätten är att välja miljömärkta produkter. Märkningar som Svanen, Bra Miljöval, EU Ecolabel och OEKO-TEX ställer krav på att produkterna inte innehåller PFAS eller andra problematiska ämnen. Exempelvis tillåter Svanenmärkta textilier och kosmetika inte PFAS, och Bra Miljöval-godkända rengöringsmedel är garanterat fria från dessa ämnen.

På marknaden finns dessutom många alternativ till PFAS-produkter. I köket kan du välja stekpannor i gjutjärn, rostfritt stål eller keramik – material som inte kräver non-stick-beläggningar. För friluftskläder och impregnering finns produkter baserade på silikon, vax eller andra PFAS-fria teknologier. I kosmetikans värld växer utbudet av smink utan fluorerade ingredienser snabbt, inte minst bland ekologiska och miljömärkta märken.

Att välja rätt behöver inte innebära perfektion – varje medvetet val räknas. Genom att byta ut de produkter du har kontroll över, kan du både minska din egen exponering och påverka marknaden i riktning mot mer hållbara alternativ.