PFAS i vardagen – hur kan vi undvika det?

De flesta av oss tänker kanske inte så mycket på kemikalier i vår vardag. Men dagligen kommer vi i kontakt med ämnen som kan påverka både kroppen och miljön, utan att vi märker det. En särskilt uppmärksammad grupp är PFAS. De finns i produkter och saker som många av oss använder varje dag: kläder, smink, stekpannor, matförpackningar. Listan är lång.

PFAS är inte som andra ämnen. De är mycket svåra att bryta ner, både i naturen och i våra kroppar. Samtidigt har de använts i tusentals produkter – just för att de stöter bort fett, smuts och vätska. Praktiskt? Ja. Problematiskt? Tyvärr också det.

Men hur ser det ut i praktiken? Var finns PFAS – och vad kan man själv göra för att minska sin exponering?

Dolda källor i hemmet

PFAS finns på fler ställen än man först kanske tror. De är inte alltid lätta att upptäcka – men här är några vanliga exempel.

I köket

Non-stick-beläggningar i stekpannor, ofta gjorda av teflon (PTFE), är ett klassiskt exempel. Men även bakplåtspapper, muffinsformar och vissa matlådor kan vara behandlade för att tåla fett – och då är det ibland PFAS som står för skyddet.

I garderoben

Många friluftskläder, regnjackor och skor med smutsavvisande funktion har behandlats med PFAS. Det gäller särskilt produkter märkta med “impregnering” eller “vattentät teknologi”.

I badrumsskåpet

Vissa typer av smink, särskilt vattenfast mascara, foundation och läppstift, kan innehålla fluorerade ämnen. Även raklödder, hudkräm och ibland till och med tandtråd har visat sig innehålla PFAS, ofta för att skapa en vattenavvisande yta eller lång hållbarhet.

Förpackningar

Matförpackningar – som pizzakartonger, mikropopcornpåsar och snabbmatskartonger – behandlas ofta för att stå emot fett. Här är PFAS en vanlig lösning. Tyvärr innebär det att ämnena ibland överförs till själva maten.

Städprodukter

Impregneringssprayer, golvpolish, vaxer och vissa smörjmedel (som cykelolja) har tidigare innehållit PFAS. Det är inte alltid tydligt på förpackningen, men det går att fråga tillverkaren eller se efter miljömärkningar.

Hur vet man om något innehåller PFAS?

Det kan vara svårt att avgöra – många produkter listar det inte öppet. Men det finns vissa ledtrådar.

Titta i innehållsförteckningen. Om du ser ord som “PTFE”, “perfluoro-” eller “polyfluoro-” är det en varningssignal. Svenska ord som “teflonbaserad” eller “polytef” pekar åt samma håll.

Fundera också på produktens egenskaper. Om den marknadsförs som extra vatten- eller smutsavvisande är det inte osannolikt att PFAS finns med i bilden. Då kan det vara värt att kontakta tillverkaren och fråga, särskilt om produkten används nära huden, maten eller vattnet du dricker.

Går det att undvika PFAS?

Ja, helt klart – åtminstone till viss del. Du kan inte kontrollera allt, men du kan göra medvetna val.

Ett bra första steg är att välja produkter med miljömärkning. Exempelvis tillåter Svanen och Bra Miljöval inte PFAS i textilier eller smink. EU Ecolabel och OEKO-TEX ställer också krav, särskilt på textilier.

I köket kan du byta ut teflonpannan mot gjutjärn, rostfritt stål eller keramik. Friluftskläder utan PFAS finns – många tillverkare använder nu vax, silikon eller andra tekniker. Samma sak gäller smink. Det finns flera märken som helt utesluter fluorerade ämnen, särskilt bland ekologiska alternativ.

Små steg gör stor skillnad

Det handlar inte om att vara perfekt – ingen kan undvika allt. Men genom att byta ut vissa produkter, särskilt de du använder dagligen eller nära kroppen, kan du minska din exponering betydligt.

Och det är inte bara bra för dig. Varje gång du väljer en PFAS-fri produkt skickar du en signal till marknaden om att alternativen behövs – och det gör verklig skillnad på sikt.