PFAS finns numera i hela den svenska naturen. De bryts knappt ner, sprids lätt via luft och vatten, och har tagit sig in i både djur och växter. Även om de inte tillverkas i Sverige, har decennier av användning i produkter som brandsläckningsskum, impregnerade textilier och matförpackningar satt sina spår.

Men hur påverkar PFAS egentligen vilda djur? Och var i Sverige är problemen som störst?

PFAS i svenskt ekosystem

I stort sett hela landet har spår av PFAS i miljön, från kusten till fjällen. Föroreningarna är särskilt tydliga i närheten av brandövningsplatser, där skum använts flitigt. På dessa platser har man hittat mycket höga halter i mark, grundvatten, sjöar, växter och djur.

Även på mer avlägsna platser har PFAS hittats. Förklaringen är att ämnena transporteras med både nederbörd och atmosfäriska strömmar, vilket gör att de till sist når även skyddade och otillgängliga områden.

PFAS i näringskedjan – hur kemikalierna rör sig

Till skillnad från många andra miljögifter är PFAS inte fettlösliga. De binder i stället till proteiner i kroppens vävnader. Djur tar upp dem via vatten och föda, och ämnena kan stanna kvar i kroppen länge.

Koncentrationen ökar för varje steg upp i näringskedjan. Det betyder att smådjur får i sig PFAS, och rovdjur som äter dem får i sig ännu mer. Denna så kallade bioackumulering har bland annat setts hos utter, där halterna ökar från år till år.

Hur PFAS påverkar fiskar

Fiskar är särskilt utsatta eftersom de både lever i och andas genom vatten. Studier i bland annat Vättern har visat PFAS-halter som lett till rekommendationer om att begränsa konsumtionen av insjöfisk.

Hos fiskar lagras PFAS främst i levern och blodet. Effekter som har observerats är hormonrubbningar, leverpåverkan och försämrat immunförsvar. Små vattenlevande organismer som vitmärlor har i vissa fall uppvisat nära 100 % dödlighet i förorenade sediment – något som kan påverka hela näringsväven.

Hur PFAS påverkar fåglar

Fiskätande fåglar som sillgrissla och pilgrimsfalk har visat sig ha höga PFAS-nivåer, särskilt i ägg. Det påverkar bland annat kläckningsfrekvens, ungens vikt och överlevnad.

Eftersom PFAS påverkar hormonbalanser och immunfunktioner är fåglarnas fortplantning särskilt känslig. Rovfågelägg övervakas regelbundet, och forskare har uttryckt oro för att vissa arter kan hotas om halterna fortsätter stiga.

PFAS påverkan på däggdjur och andra djur

Det är inte bara vattenlevande djur som drabbas. Även landlevande däggdjur som rådjur, sorkar och harar har uppmätts med förhöjda halter. Studier från exempelvis Frösön har visat att PFAS förekommer i både skogssorkar och älg.

Vattendäggdjur som säl och utter är särskilt utsatta, eftersom de befinner sig högt upp i näringskedjan och ofta lever nära förorenade vattenmiljöer. Effekter som skador på lever och njurar, samt svagare immunförsvar, har dokumenterats.

Forskning pågår även om hur groddjur och insekter påverkas – men mycket tyder på att även dessa grupper är känsliga.

Mest utsatta miljöer i Sverige

• Våtmarker i närheten av brandövningsplatser fungerar som naturliga fällor där PFAS samlas i sediment.
• Insjöar som Vättern och Mälaren visar höga halter i fisk och bottenmateria
• Kustzoner tar emot PFAS via floder, regn och avrinning – särskilt utsatta är bland annat fiskgjuse och säl.
• Mark och grundvatten kring militära övningsplatser har ofta mycket höga halter som sprids vidare till omgivande ekosystem.

Effekter på djurens hälsa

PFAS kan påverka djur på flera sätt. Några av de vanligaste effekterna är:

• Störd fortplantning – lägre fertilitet, färre ungar och sämre kläckning
• Tillväxthämning och organpåverkan – förstorad lever, förändrade hormonhalter
• Nedsatt immunförsvar – ökad risk för sjukdomar och infektioner

Eftersom effekterna ofta är subtila och långsiktiga är de svåra att upptäcka direkt – men de kan få stora konsekvenser på populationsnivå över tid.

Ett växande ekologiskt hot

PFAS är en tyst men genomgripande miljöfara. Ämnena finns idag i alla delar av den svenska naturen – från smådjur till toppredatorer. Effekterna är ofta osynliga till en början, men påverkar på sikt hela ekosystem.

Forskning, regelverk och saneringsarbete är avgörande för att skydda vår natur och det vilda djurlivet från fortsatt påverkan. Ju mer vi vet – desto bättre kan vi agera.

Läs mer om PFAS: 

PFAS oroväckande upptäckt i vilda djur >

Sanering av PFAS i Sveriges dricksvatten >

PFAS reglering i världen >