PFAS är en grupp kemikalier som användes flitigt inom både industrin och i konsumentprodukter från 1950-talet och framåt. Det var inte konstigt egentligen: ämnena är otroligt tåliga. De stöter bort både fett, vatten och smuts – vilket passade utmärkt i allt från matförpackningar till regnkläder och brandsläckningsskum.

Problemet? De försvinner inte. Inte från naturen, inte från våra kroppar.

Vanliga källor till PFAS-föroreningar

PFAS finns i många produkter, men det är framför allt industrin som har stått för de största utsläppen. Här är några av de vanligaste källorna i Sverige.

Brandsläckningsskum – särskilt vid övningsplatser

En av de mest omtalade källorna till PFAS är skum som använts vid brandövningar, främst på flygplatser och militära områden. Det här började redan på 80-talet och pågick i åratal. Brandskummet fungerade effektivt vid släckning, men det som hälldes ut stannade kvar i marken.

Även om vissa PFAS-ämnen har förbjudits sedan dess, ligger föroreningarna kvar. På många platser har ämnena sakta sipprat ner i grundvattnet – och i vissa fall letat sig hela vägen in i dricksvattnet.

Textilindustrin och impregnering

För att få kläder och textilier att stå emot regn och smuts användes PFAS. Det gjorde plaggen mer funktionella, men tillverkningsprocessen läckte ofta kemikalier till omgivningen. På flera håll i landet har man hittat PFAS i mark och vatten i anslutning till gamla fabriker och kemtvättar.

Förkromning och metallindustri

Inom metallindustrin – särskilt vid förkromning – tillsattes PFOS (en sorts PFAS) i baden för att minska kromångor. Det här ledde till utsläpp via sköljvatten eller avfall. Ett exempel är industriområdet i Kistinge, Halmstad, där flera företag tillsammans har orsakat betydande PFAS-föroreningar.

Pappersbruk och livsmedelsförpackningar

Förpackningar som ska tåla fett och vätska har tidigare behandlats med PFAS. På ytan ser det kanske harmlöst ut – men spill från tillverkningen har ofta hamnat i avloppsvattnet eller direkt i marken. Många gamla pappersbruk och deponier bär fortfarande spår av detta.

Andra användningsområden

PFAS har också förekommit i:

• Hydrauloljor
• Skidvalla
• Polish
• Skumplaster
• Elektroniktillverkning

Utsläppen från dessa användningsområden har ofta varit små men kontinuerliga. Över tid byggs nivåerna upp, och det blir svårt att veta exakt varifrån föroreningarna kommer.

Vad säger lagen?

Inom EU är flera PFAS-ämnen numera förbjudna, och många företag har bytt ut dem mot andra alternativ. Men inom vissa branscher – som flyg, sjukvård och elektronik – används PFAS fortfarande eftersom det inte finns några fungerande ersättare än.

Enligt svensk miljölag ska “förorenaren betala”. Det låter rimligt. Men i praktiken är det inte alltid så enkelt. I många fall har föroreningar skett under lång tid – av flera olika företag, som kanske inte ens existerar längre. Då blir det svårt att peka ut någon som bär det fulla ansvaret.

Vägen framåt – vad görs nu?

Det går inte att sudda ut det som hänt. Men mycket håller faktiskt på att hända. Nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten är på gång inom hela EU, och många svenska kommuner arbetar redan nu med att få ner halterna i vattnet.

Forskning pågår också kring rening – bland annat genom kolfilter och andra tekniker som kan fånga upp PFAS. Och det finns en växande medvetenhet hos både konsumenter och företag om att vi inte längre kan blunda för problemet.

Vill du veta om ditt vatten innehåller PFAS?

Vi på Onlinefilter erbjuder vattenanalyser som visar om du har PFAS i kranvattnet – oavsett om du har egen brunn eller kommunalt vatten. Med rätt filter kan du minska exponeringen kraftigt.

Beställ PFAS-analys av ditt vatten här >

Se våra PFAS-filter och reningslösningar >

Läs mer om PFAS reglering i världen >