PFAS-reglering i världen – Så hanterar olika länder PFAS

PFAS – per- och polyfluorerade alkylsubstanser – har blivit en global miljöutmaning. De används i allt från stekpannor till brandskum, men bryts knappt ner i naturen. Idag arbetar länder världen över med att minska användningen, sanera förorenade områden och skydda hälsa och miljö. I denna guide får du en överblick över hur Sverige, EU, USA, Danmark, Tyskland och Nederländerna hanterar PFAS – från lagstiftning till sanering.

Sverige – juridiskt genombrott och politiskt driv

Sverige har länge varit pådrivande i EU:s kemikaliepolitik. Myndigheter som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har föreslagit ett totalförbud mot alla PFAS inom EU, med undantag för samhällskritiska användningar.

Redan idag är vissa PFAS, som PFOS, PFOA och PFHxS, förbjudna inom EU. Men tusentals ämnen i PFAS-familjen används fortfarande. I Sverige har flera kommuner fått stänga vattenverk efter upptäckta PFAS-föroreningar – bland annat i Ronneby, där ett domslut 2023 slog fast att PFAS i blodet utgör personskada. Domen gör det möjligt för drabbade att få ersättning, vilket är unikt internationellt.

USA – rättsfall, miljardböter och nya vattenregler

USA:s miljömyndighet EPA har infört nationella gränsvärden för sex PFAS i dricksvatten, bland annat PFOA och PFOS – med gränsen 4 nanogram per liter (ppt), vilket är extremt lågt. Dessutom klassas ämnena nu som "farliga ämnen", vilket underlättar rättslig prövning och saneringskrav.

I domstolar har städer och delstater stämt kemiföretag som 3M och DuPont för PFAS-föroreningar. Tillsammans har företagen gått med på att betala mer än 11 miljarder USD i förlikningar. Samtidigt inför flera delstater egna produktförbud – exempelvis Kalifornien, som förbjuder PFAS i kosmetika från 2025.

Danmark – snabbast i EU med förbud

Danmark har valt att inte vänta på EU:s gemensamma åtgärder. Redan 2020 förbjöds PFAS i livsmedelsförpackningar av papper och kartong. Från juli 2025 förbjuds PFAS i kläder, skor och impregneringsmedel för konsumenter.

Landet har också avsatt 110 miljoner danska kronor till en nationell PFAS-saneringsfond, samt genomfört omfattande kartläggningar av PFAS i varor. Konsumentorganisationen Tænk har testat vardagsprodukter som tandtråd, regnkläder och airfryers – och hittat PFAS i många fall.

Tyskland – fokus på utsläpp och industriansvar

Som industrination med flera PFAS-tillverkare har Tyskland främst fokuserat på att minska utsläppen vid källan. Genom miljötillstånd ställs krav på fabriker att rena sitt avloppsvatten och minska PFAS-utsläpp.

Efter föroreningar i mark och grundvatten har vissa delstater förbjudit spridning av PFAS-haltigt slam på åkermark. Tyskland har också tagit initiativ till PFAS-förbud på EU-nivå tillsammans med Sverige.

Nederländerna – domstolshandling och byggstopp

I Nederländerna har PFAS varit en het fråga – inte minst efter att företaget Chemours (tidigare DuPont) pekats ut som ansvarig för utsläpp vid sin anläggning i Dordrecht. En dom från 2023 slog fast att företaget är juridiskt ansvarigt för miljöskador, vilket banar väg för skadestånd.

Nederländerna införde dessutom några av Europas striktaste gränsvärden för PFAS i jord och sediment, vilket tillfälligt stoppade stora byggprojekt 2019. Idag är landet en stark pådrivare för totalförbud inom EU.

EU – mot ett totalförbud för hela PFAS-gruppen

EU:s strategi är att fasa ut alla PFAS-ämnen där det inte anses "absolut nödvändigt". Cirka 200 ämnen är redan förbjudna, och ett nytt förslag om att förbjuda över 10 000 PFAS diskuteras nu inom REACH-lagstiftningen. Om det antas blir det ett av de mest omfattande kemikalieförbuden i EU:s historia.

EU har också infört:

• Nya gränsvärden i dricksvatten från 2026 (0,1 µg/L för vissa PFAS, 0,5 µg/L för totalhalt)
• Förbud mot PFAS i brandsläckningsskum
• Kommande förbud mot PFAS i matförpackningar av papper och kartong (2026)
• Diskussion om PFAS-skatt för producenter (infört i Frankrike)

Sammanfattning – olika vägar mot samma mål

Medan EU rör sig mot ett helhetsförbud använder USA rättsliga medel för att tvinga fram förändring. Danmark går före med snabba förbud, Sverige har satt juridiska prejudikat, och Tyskland/Nederländerna reglerar industri och utsläpp hårt. Tillsammans bidrar de till att minska spridningen av PFAS – men utmaningarna kvarstår, särskilt när det gäller att sanera tidigare föroreningar.

Att förstå hur olika länder hanterar PFAS är viktigt – inte bara för att skydda vår hälsa, utan för att driva på en global omställning mot säkrare och hållbara kemikalier.

Vill du veta mer?

👉 Läs också: PFAS i vardagen – De dolda kemikalierna i ditt hem