PFAS - De osynliga kemikalierna i vårt dricksvatten

Vi som bor i Sverige är extra stolta över vårt rena dricksvatten. Även om vi fortfarande kan dricka vattnet direkt från kranen, åtminstone när det kommer till kommunalt vatten, börjar en växande grupp kemikalier utgöra allt större hot.

Dessa kemikalier, som går under namnet PFAS eller högfluorerade ämnen, kallas ofta för "evighetskemikalier". Detta innebär att när väl PFAS kommer in i våra vatten blir de kvar där för alltid. Tyvärr innebär det hela även att kemikalierna förr eller senare hamnar i vår kropp!

Vad är PFAS?

PFAS, som egentligen står egentligen för per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för mer än 10 000 kemikalier! De är särskilt populära vid tillverkning av kommersiella produkter, främst på grund av sina vatten-, fett- och smutsavvisande egenskaper.

Därför kan du hitta PFAS kemikalier i många av de produkter som vi ofta använder på daglig basis. Detta inkluderar stekpannor med non-stick-beläggning vidare till funktionskläder och matförpackningar.

På grund av att kemikalierna är extremt stabila, något som för övrigt gör dem till en populär del av den industriella tillverkningen, innebär det även dessvärre att PFAS blir mycket svårt att bryta ned.

PFAS i svenskt dricksvatten

Under 2024 genomförde Naturskyddsföreningen en omfattande analys av PFAS kemikalier i dricksvatten över hela Sverige. Tyvärr visade studien att PFAS kemikalier förekommer mer eller mindre runt om i hela landet.

Enligt studien hade nio av tio hushåll (92%) spår av PFAS i sitt dricksvatten. Samtidigt översteg ett av tio hushåll (11%) den rekommenderade gränsvärdet på 4 nanogram per liter (ng/L) för PFAS-4. 

En intressant detalj att nämna i sammanhanget är att ovanstående var ungefär lika vanligt bland hushåll vilka förlitade sig på kommunalt dricksvatten som för privata brunnar och samfälligheter.

Hälsorisker kopplade till PFAS

Kunskapen om PFAS och dess skadliga hälsoeffekter kommer framför allt från studier av PFOS och PFOA. Forskning relaterad till djurförsök har kunnat koppla PFAS till flera allvarliga hälsoeffekter, inklusive:​

• Ökad risk för cancer: Vissa PFAS har visat sig vara cancerframkallande.
• Påverkan på immunsystemet: PFAS kan försvaga kroppens försvar mot sjukdomar.​
• Reproduktionsstörningar: Exponering för PFAS kan leda till fertilitetsproblem och påverka fosterutvecklingen.​

Dessa ämnen ackumuleras i kroppen över tid, vilket innebär att även låga nivåer av exponering kan visa sig ha ödesdigra konsekvenser på lång sikt.​

Hälsobaserade riktvärden för PFAS

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har fastställt ett veckointag (TVI) för summan av fyra PFAS-ämnen (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) till 4,4 ng/kg kroppsvikt per vecka. Detta motsvarar ett dagligt intag (TDI) på cirka 0,63 ng/kg kroppsvikt per dag. 

Sammanfattning av PFAS-förekomst och hälsorisker i Sverige 

Dessa siffror vittnar mer än tydligt om den utbredda förekomsten av PFAS i svenskt dricksvatten, inklusive de potentiella hälsorisker som ofta förknippas vid regelbunden exponering för dessa ämnen.

Hur exponeras vi för PFAS?

Som redan nämnts tidigare är PFAS kemikalier extremt långlivade och står sig stadiga emot det mesta. Enligt Livsmedelsverket är det troligt att vissa PFAS kemikalier aldrig bryts ned under naturliga förhållanden. 

Tyvärr innebär det även att så länge som PFAS fortsätter att användas och spridas kommer vi människor och andra levande organismer att med stor sannolikhet utsättas för kemikalierna i ett allt större omfång.

Vi kan exponeras för PFAS genom:

• Dricksvatten – Särskilt i områden nära industrier.
• Mat – Särskilt fisk och skaldjur från förorenade områden.
• Luft och damm – PFAS sprids även i inomhusmiljöer.

Därför bedömer Livsmedelsverket det som sannolikt att de PFAS-nivåer som anses vara säkra idag kommer att överskridas i framtiden. Eftersom PFAS är så vanligt förekommer det även i föda, luft och damm. 

Hur kan vi minska vår exponering för PFAS?

Som du förstår vid det här laget är det svårt att undvika PFAS helt, främst på grund av kemikaliernas utbredda användning. Du kan dock vidta en rad enkla åtgärder för att minska din exponering:

• Begränsa användningen av hämtmat. Dessa tillverkas nämligen av fett- och vattenavstötande pappförpackningar som kan innehålla PFAS.
  
• Undvik fisk och skaldjur från insjöar vilka återfinns i närheten av samhällen eller industrier. Till exempel har kräftor i Sverige påvisat skyhöga halter av PFAS.
  
  
• Välj ekologiska livsmedel så ofta som du kan. Detta minskar risken för att få i sig PFAS via bekämpningsmedel.
  
  
• Använd köksredskap utan non-stick-beläggningar. Stekpannor och kastruller med non-stick-beläggningar kan innehålla PFAS.
  
  
• Läs innehållsförteckningar för kosmetika. Undvik produkter med ingredienser som PTFE, perfluoro- eller polyfluoro. Du kan även gardera dig mot det mesta genom att välja miljömärkta produkter.

Vilka åtgärder vidtas för att lösa PFAS-problemet?

I Sverige och EU pågår en rad projekt för att begränsa användningen av PFAS. Från och med januari 2026 gäller nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten, något som många svenska kommuner arbetar aktivt med att uppnå. 

Dessutom har Naturskyddsföreningen uppmanat till ett totalförbud mot alla PFAS-ämnen. Samtidigt arbetar man aktivt för att ständigt upplysa konsumenterna och öka medvetenheten bland allmänheten om farorna med PFAS.

Avslutande ord

PFAS utgör en osynlig men allvarlig risk för vårt vatten och hälsa. Genom att vara medveten om PFAS och kemikaliernas förekomst i våra vatten kan du minska exponeringen och skydda både din hälsa och miljö.

På samma sätt är det lika viktigt att aktivt stödja initiativ och lagstiftning som syftar till att förbjuda användningen av PFAS helt och hållet i våra produkter.