PFAS påverkan på natur & djurliv i Sverige

PFAS återfinns i hela den svenska miljön. Ämnena är extremt svårnedbrytbara och har spridits brett genom användning i allt från brandsläckningsskum till impregnerade produkter. Här går vi igenom PFAS påverkan av natur och vilda djur i Sverige. Från fiskar och fåglar till däggdjur – samt hur dessa kemikalier rör sig genom näringskedjan och vilka ekosystem som är mest utsatta.

PFAS i svenska ekosystem – spridning och förekomst

PFAS förekommer idag i princip överallt i den svenska naturen. Ämnena tillverkas inte i Sverige, men användningen globalt och nationellt har lett till att de spridits via luft, vatten och avfall. Den största källan till PFAS-förorening i Sverige är brandsläckningsskum som använts vid brandövningsplatser. Detta har orsakat lokalt mycket höga halter PFAS i mark, grundvatten och ytvatten, växter och djur.

Konsekvensen är att PFAS nu återfinns i många miljöer – från sjöar och vattendrag till kusten och våtmarker. Till och med avlägsna områden är drabbade. I Sverige har förhöjda halter uppmätts i många sjöar, särskilt nära föroreningskällor.

PFAS i näringskedjan – spårning och bioackumulering

PFAS är inte fettlösliga, men de binder starkt till proteiner i kroppar. De tas upp via föda och vatten och kan stanna länge i kroppen. PFAS tenderar att öka allt högre upp i näringskedjan. Smådjur tar upp PFAS och sprider det vidare till rovfiskar, fåglar och däggdjur.

Svenska miljödata visar att halterna av PFAS hos exempelvis uttrar ökar kraftigt årligen, vilket tyder på en fortsatt uppbyggnad i ekosystemen.

Hur PFAS påverkar fiskar

Fiskar tar upp PFAS via vatten och föda. Analyser från Vättern visar halter som lett till kostråd om att begränsa konsumtionen av fisk. PFAS lagras i lever och blod hos fiskar och kan orsaka hormonstörningar, leverförändringar och försämrat immunförsvar.

Små vattenlevande djur som vitmärlor har visat kraftigt negativ påverkan, inklusive nära total dödlighet i förorenade sediment. Det påverkar hela den akvatiska näringskedjan.

Hur PFAS påverkar fåglar

Fiskätande fåglar som sillgrissla och pilgrimsfalk har uppvisat höga PFAS-nivåer i ägg. Det kan påverka äggens kläckning, ungas vikt och överlevnad. PFAS kan rubba hormonbalanser och försämra immunförsvaret. Rovfågelägg övervakas, och forskare uttrycker oro för att fortsatt ökning kan hota vissa arter.

Hur PFAS påverkar däggdjur och andra djur

Vilda däggdjur, både vattenlevande (utter, säl) och landlevande (hjortdjur, smågnagare), har visat förhöjda PFAS-halter. Skador på lever, njurar och immunförsvar har noterats. En studie på Frösön visade höga halter i skogssorkar och rådjur. PFAS rör sig även i landbaserade näringskedjor. Forskning pågår om effekter på t.ex. groddjur och insekter.

Mest utsatta miljöer i Sverige

• Våtmarker nära föroreningskällor kan bli hotspots där PFAS anrikas i sediment.
• Insjöar och vattendrag som Vättern och Mälaren är utsatta, med PFAS i fisk och sediment.
• Kustzoner tar emot PFAS via floder och regn; toppredatorer visar höga halter.
• Mark och grundvatten vid brandövningsplatser är ofta starkt förorenade och läcker vidare till ekosystem.

Effekter på reproduktion, tillväxt och immunförsvar hos djur

PFAS kan:

• Störa fortplantningen (t.ex. färre ungar, lägre kläckning, sämre fertilitet)
• Hämma tillväxt och orsaka organförändringar (t.ex. förstorad lever)
• Försvaga immunförsvaret och öka sjukdomsrisk hos djur

Sammanfattning PFAS natur & djurliv

PFAS är en osynlig men omfattande miljöfara för Sveriges ekosystem. Effekterna på djur är ofta långsiktiga och subtila, men kan få stora konsekvenser. Fortsatt forskning, tydligare regler och saneringsinsatser är avgörande för att skydda naturen och djurlivet från dessa långlivade kemikalier.