Borrad brunn analysparametrar

Koliforma bakterier finns naturligt i jord och växtdelar och tyder på att ytvatten tränger in i brunnen. E. coli är en tarmbakterie som visar att vattnet förorenats av avföring, till exempel via avlopp. Om E. coli påvisas bör vattnet inte drickas okokt.

Det totala antalet bakterier som växer vid rumstemperatur. Ger en bild av vattnets allmänna hygieniska kvalitet och brunnens skick.

Radioaktiv gas från berggrunden, vanlig i bergborrade brunnar. Höga halter ökar risken för lungcancer, främst när gasen frigörs i inomhusluften vid till exempel dusch.

Grundämne som kan förekomma naturligt i berggrunden. Långvarigt intag av förhöjda halter kan ge hälsoeffekter, bland annat ökad cancerrisk.

Förekommer naturligt i vissa bergarter. Förhöjda halter kan påverka njurarna vid långvarigt intag.

Kan komma från äldre ledningar och rördelar. Särskilt skadligt för barn och gravida.

Tungmetall som kan förekomma naturligt i berggrunden eller komma från ledningar. Kan påverka njurarna vid långvarigt intag.

Stärker tänderna i låga halter, men för höga halter kan ge fläckar på tänderna hos barn.

Kväveförening som ofta kommer från gödsel eller avlopp. Förhöjda halter är särskilt olämpliga för spädbarn.

En mellanform av kväve som kan tyda på pågående förorening. Skadligare än nitrat, särskilt för spädbarn.

Kan tyda på färsk påverkan från avlopp eller gödsel, men förekommer också naturligt i vissa grundvatten. Kan ge lukt och smak.

Finns i avlopp och gödsel. Förhöjda halter kan vara ett tecken på att brunnen påverkas av omgivningen.

Mäter mängden organiskt material, till exempel humus. Höga halter kan ge färg, lukt och smak och gynnar bakterietillväxt.

Nitrathalten omräknad till nitrat (NO₃), den form som riktvärden för dricksvatten anges i.

Nitrithalten omräknad till nitrit (NO₂), den form som riktvärden för dricksvatten anges i.

Ammoniumhalten omräknad till ammonium (NH₄), den form som riktvärden för dricksvatten anges i.

Fosforhalten omräknad till fosfat (PO₄) för att resultatet ska bli lättare att jämföra.

En samlad bedömning av nitrat och nitrit tillsammans, eftersom båda påverkar hälsan på samma sätt. Ett högt värde tyder på att vattnet är påverkat av kväve från till exempel gödsel eller avlopp.

Ger bruna fläckar på porslin och tvätt samt metallsmak. Ett vanligt problem i brunnar, men inte hälsofarligt.

Ger svarta avlagringar och kan missfärga tvätt. Höga halter kan även vara olämpliga för hälsan, särskilt för små barn.

Kommer oftast från kopparledningar i huset. Ger blågröna fläckar och kan i höga halter orsaka magbesvär.

Visar om vattnet löser upp kalk och metall. Aggressivt vatten kan fräta på ledningar och ge förhöjda kopparhalter.

Ett mått på mängden kalcium och magnesium. Hårt vatten ger kalkavlagringar i vattenkokare, kaffebryggare och diskmaskin.

Den främsta orsaken till hårt vatten. Ett nyttigt mineral, men ger kalkavlagringar.

Bidrar till vattnets hårdhet. Höga halter kan ge en bitter smak.

Kan ge salt smak. Förhöjda halter kan tyda på inträngande havsvatten eller vägsalt.

Förekommer naturligt i låga halter. Förhöjda halter kan tyda på påverkan från gödsel.

Ger salt smak och kan göra vattnet mer korrosivt. Kan komma från havsvatten, vägsalt eller avlopp.

Kan ge bitter smak och i höga halter en laxerande effekt. Kan även bidra till korrosion på ledningar.

Vattnets förmåga att stå emot försurning. Låg alkalinitet gör vattnet mer frätande på ledningar.

Visar om vattnet är surt eller basiskt. Surt vatten kan fräta på rör så att metaller löses ut i vattnet.

Missfärgning beror oftast på humus eller järn. Påverkar främst utseende och smak.

Visar mängden partiklar i vattnet, till exempel lera eller utfällt järn. Kan tyda på att ytvatten tränger in.

Bedöms vid 20 °C. Avvikande lukt kan tyda på till exempel svavelväte, mögel eller förorening.

Mäter hur mycket salter som är lösta i vattnet. Ger en snabb helhetsbild av vattnets mineralinnehåll.

Summan av vattnets negativt laddade ämnen, till exempel klorid, sulfat och nitrat. Jämförs med katjonerna för att bekräfta att analysen är tillförlitlig.

Summan av vattnets positivt laddade ämnen, till exempel kalcium, magnesium och natrium. Jämförs med anjonerna för att bekräfta att analysen är tillförlitlig.